Framme vid slutstationen.

Nu är vi äntligen framme. Planerad restid ca 9,5 timmar men utförd restim 11 timmar. Resan började med mig som chafför och slutade med pappa, däremellan gick chafförrollen runt oss tre. Resan gick jätte bra tills mörkret började falla då vi märke att halvljuslamporna på bilen inte fungerade. Så det blev ett stopp på macken där pappa agerade bilmekaniker och därmed fixade så att lamporna fungerade igen. Dock så lossnade en del och därmed kunde inte använda halvljuset. Så vi fick köra resterande 95 km med dimljus vilket ledde till att vi fick köra i 60km/h pga av allt snöande. Visst kan det låta som dessa elva timmar i bil skulle kunna ta död på en. Visst det kanske det kändes ibland men nu fick man chansen att sova några extra timmar och läsa ut en bok som t ex. "Min far hade en dröm" av Barack Obama.
Nu har jag tillsammans med syrran, mamsen och papsen ätit en god middag med ungsbakad lax och ett glas vin. Självklart så var den lilla tvn framme och Melodifestivalen på högsta volym. Jag och de andra familjemedlemmarna tyckte att bidrag nr 8, "Marie Serneholt - Disconnect Me" var bäst. Det var mest fart och go i låten och framträdandet. Blev så förbannat arg för att Marie inte gick vidare. Vad är det för jävla skitbidrag svenska folket röstar på egentligen?! Maries bidrag var liksom mer "schlager/melodifestval-känsla" och inte så stela som alla andra svenska bidrag har varit genom åren. Experterna har sagt varför vi aldrig vinner och en del är för att vi svenskar röstar fel och att våra bidrag är så stela och tråkiga. Marie's bidrag var helt värtom och därmed borde ha gått vidare för att få en chans att visa vad Sverige kan och sdan gå och vinna hela Eurovision Song Contest 2009. Nu ska jag fortsätta umgås med familj och äta lite salta popcorn, mums!

XOXO.